Över himlen
flammade scener från hans liv.

För varje scen,
såg han två par fotavtryck i sanden;
det ena var hans egna,
och det andra tillhörde Herren.

När de sista scenerna av hans liv
glimtade förbi ,
tittade han tillbaka på fotstegen.
Han märkte att många gånger längs hans väg
genom livet, fanns det bara ett par fotavtryck.

Han noterade också
att det hände vid det mest tyngsta
och tragiska tiderna i sitt liv
Detta bekymrade honom mycket
så han frågade Herren om det.

"Herre, Du sa
att när jag bestämde mig för att följa Dig
skulle Du följa mig hela vägen
Jag förstår inte varför,
när jag behövde Dig som bäst så lämnade du mig."

Herren svarade,"Mitt kära barn...
Jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig ensam
under dina svåra prövningar,
när du bara såg ett par fotavtryck,
det var då jag bar dig".

av Margaret F Powers
Fritt översatt av Birgitta